Yrkesskolornas ägare sätter själva nivån

Insändare från 2.12.2022

Om vi vill hålla toppklass på vår yrkesutbildning så måste vi ge tillräckligt med resurser som möjliggör fler lärare i skolorna. Inom yrkesutbildningen i Österbotten har man blivit van att med otillräcklig finansiering koka soppa på spik. Vi har nu nått till vägs ände där jag ser att yrkesskolornas ägare, dvs kommunerna behöver ta sitt ansvar om vi i Österbotten i framtiden vill kunna stoltsera med världens bästa utbildning som svarar på näringslivet och den enskilda individens behov. 

De senaste regeringarna har gått hårt åt yrkesutbildningen. Regeringen Sipilä skar ner finansieringen och ökade prestationskraven och löftena från regeringen Rinne/Marin om full kompensation för ökade kostnader för den förlängda läroplikten uteblev. Inom SÖFUK, som driver Yrkesakademin i Österbotten, märks reformer mest i den totala finansieringen och i antalet lärare och yrkesmän i skolorna. 

YA som enligt uppdrag från ägarkommunerna driver sin verksamhet helt och hållet med statsandelar och egen försäljning hade år 2012 en omsättning på 27,3 miljoner euro och anställda motsvarande 320 årsverken. I år, 2022, är omsättningen 19,8 miljoner euro och antalet årsverken förväntas uppgå till ca 200 . Det är självklart att man med 120 färre anställda och 7,5 miljoner euro mindre att röra sig med inte klarar av att erbjuda samma utbud av utbildningar, på lika många orter och med lika hög kvalitet. 

Inom SÖFUK:s styrelse, där undertecknad är viceordförande, inledde vi redan i början av året en långsiktig strategiprocess för hur YA:s verksamhet i framtiden kan se ut. Vi kommer att göra exakt  som ägarstämman 21.11.2022 önskar, dvs. se över hela verksamheten. Vi kommer att ställa oss frågan hur brett utbud kan YA ha, var vi kan erbjuda utbildning, ett hurudant regionalt, lokalt och finlandssvenskt ansvar har vi råd med. Kan vi hitta samarbete med andra aktörer i Svenskfinland? Kan vi samarbeta med upprätthållare av tredje stadiets yrkesutbildningar? 

För egen del är det alldeles självklart att jag inte ser någon onödig utbildning, och ser jag på näringslivets önskemål borde vi ha ännu fler utbildningar än de vi idag har och de borde dessutom vara ännu mer fördjupade. 

Jag vill dessutom ogärna behöva se på lösningar likt den omtvistade lösningen för bygglinjen där vi i SÖFUK:s styrelse  beslöt lägga ner byggutbildningen i Närpes för att balansera budgeten. Ett beslut som nu stämman har bett oss ompröva, vilket vi då såklart ska göra.

Då vi ser på statsbudgeten för 2023 ser vi ett underskott på över 8 miljarder euro. Vi vet också att välfärdsområdena i hela Finland förväntar sig att staten täcker upp för de stora underskotten de dras med och vi vet att det kommande Natointräde redan nästa år kommer att kräva mer resurser än de vi är vana vid. Med andra ord riskerar statens underskott att växa rejält – och helt utan extra satsningar på utbildning. 

I det rådande ekonomiska läge och med en allt kraftigare kommunal beställning på ett specifikt utbildningsutbud ser jag bara en snabb lösning om vi inte ska fortsätta nedmonteringen av olika grundexamenshelheter. Lösningen är att kommunerna går med på betalningsandelar för Yrkesakademins verksamhet – på samma sätt som att man i alla österbottniska kommuner skjuter till finansiering till sina egna gymnasieutbildningar. Korsholm torde vara den kommun i Österbotten som skjuter till minst summa euro per studerande i sitt gymnasium, med knappa 400 euro per studerande, (förutom Vasa som i och med sina volymer klarar sig på enhetspriset från staten). Men då ska vi komma ihåg att väggarna i Korsholms gymnasium håller på att ge vika och mängden studerande är maxat så långt det bara går. Utbildningen är av hög kvalitet och mycket attraktiv. Så ser det inte riktigt ut i alla Österbottniska kommuner. 

Jag ställer gärna en öppen fråga till andra beslutsfattare i Österbotten, är detta jag beskriver rättvist gentemot unga blivande arbetstagare? Täcks vi fortsätta sitta i våra kommunfullmäktigen och skjuta till finansiering för gymnasier och i samma månad skriva i kommunernas utlåtanden till t.ex. SÖFUK:s budgetförslag att vi utgår från att yrkesutbildningen ska klara sig på den statliga enhetskostnaden (samma gäller samkommunen Optima)? Är det inte att göra stor skillnad på människor som i lag ska ges samma förutsättningar? 

Min åsikt är klar. De nya kommunerna är bildningskommuner med ansvar för välfärd, näringsliv och teknisk service. Då ska grunderna i jämlik utbildning vara i skick, för med välmående unga som kan det som de har utbildat sig till, tillgodoser näringslivet med den bästa kompetensen och den högsta arbetsmoralen. Det är dags för de Österbottniska kommunerna att 2023 inse att satsningar på lokal utbildning är en investering och att detta gäller både gymnasie- och yrkesutbildning. 

Christoffer Ingo

Viceordförande, SÖFUK

Kommunfullmäktigeordförande, Korsholm